/Från min huvudblogg 28 januari 2019/
Under 1970-talet började det i pop- och rockmusik bli mycket vanligt med
 "demoniska" texter, med exempelvis hänvisningar till "The Devil",  
Satan eller Lucifer.
Det var något i stort sett nytt. Under större delen av sextiotalet fanns
 helt enkelt inte denna genre. Men under sextiotalets sista år började 
något hända. 
Den 24 augusti 1968 gick "Fire" med Crazy World of Arthur Brown in på Tio i Topp. Senare detta år kom som bekant Rolling Stones med "Sympathy for the Devil", som låg på LP;n Beggars Banquet.
Det sågs nog som udda teman, när det begav sig, men det skulle komma mer.
Idag för 50 år sedan - den 28 januari 1969 -  gick  
"Race with the Devil"
  med The Gun upp på fjortonde plats på den svenska försäljningslistan 
Kvällstoppen. Den kom dock inte att ligga där länge - endast tre veckor.
(Just Race with the Devil gavs förresten ut långt senare, 1981, som en  singel med tjejgruppen "The GirlSchool",
 en grupp som jag överhuvudtaget inte hört talas om förrän igår. Covers 
brukar ofta bli sämre än originalet, men det tycker jag inte är fallet 
här.)  
Under 1960-talet förblev dock låter med sådana teman mycket udda 
undantag. Men 1970 slog Black Sabbath igenom - och efter det öppnades 
dörren till "demoniska" teman på vid gavel, och det blev närmast till en
 flodvåg,
Alldeles oavsett vad man anser om dessa låtar, och de artister som 
framförde dem (några av dem var riktigt  bra!)   tycker jag själv att 
den intensiva fokuseringen på (och ibland närmast lovsången till... ) 
vår kulturs  främsta symbol för ondska,  var ett ganska så osunt 
stickspår i en annars ofta så glädjefull och dynamisk ungdomskultur.
 Avbildning av djävulen i målning från 1500-talet.  
 
No comments:
Post a Comment