ChatGPT om Nancy Drew (Kitty)-böckerna

Du sade:

Vad vet du om Nancy Drew-böckerna?

ChatGPT sade:

Nancy Drew-böckerna är en långlivad och mycket populär bokserie om en ung kvinnlig amatördetektiv, som först dök upp 1930 i USA. Här är en sammanfattning:

Ursprung och skapande

• Figuren Nancy Drew skapades av Edward Stratemeyer, som också låg bakom Hardy Boys (på svenska Bröderna Hardy) och många andra ungdomsserier.

• Böckerna skrevs inte av en enskild person utan av olika författare som arbetade för Stratemeyers "Syndikat". De publicerades under pseudonymen Carolyn Keene.

Karaktären Nancy Drew

• Nancy är en tonårsflicka (ursprungligen 16 år, senare 18) som bor i den fiktiva staden River Heights.

• Hon är självständig, modig, intelligent och skicklig på att lösa mysterier.

• Hennes far är advokaten Carson Drew, och hon får ofta hjälp av sina väninnor Bess Marvin och George Fayne, samt ibland av pojkvännen Ned Nickerson.

Utgivning och utveckling

• De första böckerna kom 1930. Fram till 2003 hade över 170 titlar publicerats i huvudserien.

• Böckerna har skrivits i flera olika serier och versioner:

  • Nancy Drew Mystery Stories (klassiska serien, 1930–2003).

  • The Nancy Drew Files (1986–1997), med mer tonårsinriktade teman.

  • Nancy Drew Girl Detective (2004–2012), en modernare omstart.

  • Senare även Nancy Drew Diaries och olika spinoffs.

Översättningar och spridning

• Serien blev mycket populär internationellt. På svenska fick hon heta Kitty (i Kitty-böckerna).

• I Sverige gavs böckerna ut av B. Wahlströms bokförlag från 1950-talet och framåt, och många svenska barn växte upp med de röda (för flickor) och gröna (för pojkar) Wahlströms-böckerna.

Kulturell betydelse

• Nancy Drew har setts som en feministisk ikon, särskilt eftersom hon var en av de första kvinnliga hjältarna i ungdomslitteratur som var självständig, företagsam och orädd.

• Serien har också kritiserats för schablonartade stereotyper i de tidiga upplagorna.

• Böckerna har filmatiserats flera gånger, bland annat på 1930-talet, 2000-talet och nyligen i tv-serier.

• Det finns även datorspel (Nancy Drew-serien från Her Interactive).

Vill du att jag går in lite närmare på de svenska Kitty-böckerna – till exempel vilka titlar som kom, och hur de ibland skiljde sig från originalen?

Du sade:

Ja tack.

ChatGPT sade:

Bra! 😊 Då tittar vi på Kitty-böckerna i Sverige.

Utgivning i Sverige

• B. Wahlströms började ge ut Kitty-böckerna 1952.

• Serien var en del av de välkända ”röda ryggarna” (för flickböcker), medan pojkböckerna hade gröna ryggar.

• De första Kitty-böckerna var översättningar av de amerikanska Nancy Drew Mystery Stories.

• I Sverige blev serien mycket populär, och nya böcker kom ut i många decennier.

Titlar och antal

• Totalt gavs 106 Kitty-böcker ut i Wahlströms huvudserie (1952–2003).

• De första titlarna var översättningar av de tidiga amerikanska böckerna, t.ex.:

  • Kitty och skeppets hemlighet (1952, original The Secret of the Old Clock, 1930)

  • Kitty och den försvunna trion

  • Kitty och det mystiska brevet

• Senare översattes även de modernare böckerna, ibland i kortad eller bearbetad form.

Skillnader mot originalet

• Kitty är Nancy Drew, men hennes namn ändrades för den svenska publiken.

• En del titlar översattes ganska fritt, så innehållet kunde upplevas annorlunda.

• Vissa böcker bearbetades eller ströks helt när de ansågs olämpliga eller ”för amerikanska” i tonen.

Kulturell betydelse i Sverige

• Precis som i USA var Kitty en av få unga, kvinnliga hjältar i barn- och ungdomslitteratur under 1950–70-talen.

• Böckerna blev därför väldigt viktiga för många flickor (och en del pojkar) som växte upp under den tiden.

• Många svenskar förknippar fortfarande Wahlströms röda böcker med Kitty, nästan lika mycket som de gröna med Bröderna Hardy.

Fortsättning och spin-offs

• Förutom huvudserien började Wahlströms på 1990-talet även ge ut ”Kitty-däckarna” (översättningar av Nancy Drew Files).

• På 2000-talet gavs även en del av de modernare serierna ut, men de slog aldrig riktigt lika starkt i Sverige som de klassiska Kitty-böckerna.

---

Vill du att jag gör en lista över de svenska Kitty-böckerna i ordning, eller är du mer intresserad av skillnaderna i översättning och anpassning jämfört med originalen?

Du sade:

Jag har läst ett antal Kitty-böcker. En sak som jag uppmärksammade att det fanns en flicka som hette Georgia men som ville kallas George. Det verkade vara ett lån från Enid Blytons femböcker, där det fanns en flicka som hette Georgina men som ville kallas George.

ChatGPT sade:

Bra iakttaget! 🌟 Det är helt rätt att det finns en parallell där.

I Kitty-böckerna (Nancy Drew) är George Fayne en av Nancys/Kittys två bästa väninnor:

• Hennes fullständiga namn är faktiskt Georgia Fayne, men hon kallas alltid George.

• Hon beskrivs som pojkaktig, sportig, lite rapp i käften och ofta mer våghalsig än den försiktiga väninnan Bess Marvin (som är kusin till George).

• Den kontrasten – den pojkaktiga och den försiktiga flickan – finns med redan i de tidigaste amerikanska böckerna från 1930-talet.

I Fem-böckerna av Enid Blyton är det som du säger Georgina Kirrin, som vägrar kallas något annat än George. Hon är också pojkaktig, modig och äventyrlig, och det skapar en liknande dynamik i gruppen.

👉 Skillnaden är att Nancy Drew-serien började publiceras redan 1930 i USA, medan den första Fem-boken (Fem söker en skatt) kom 1942 i England. Alltså dök George i Nancy Drew upp tolv år före Georgina i Fem-böckerna.

Det betyder att det snarare är Enid Blyton som eventuellt lånat greppet (eller åtminstone kom på samma idé på egen hand), än att Nancy Drew-serien skulle ha lånat från Blyton.

Vill du att jag ska kolla upp hur tidigt George Fayne faktiskt nämns i Kitty-böckerna (vilken bok hon först är med i), så kan vi vara helt säkra på tidslinjen?

Du sade:

Oj då. Då hade Blyton läst Nancy Drew-böckerna...OK, berätta när hon först nämndes.

ChatGPT sade:

Precis, det blir riktigt intressant här – för det visar på möjliga influenser mellan populärlitteratur i USA och England på 30- och 40-talet.

Jag har kollat:

• George Fayne (Georgia "George" Fayne) introducerades i USA redan i bok nr 5 i Nancy Drew-serien, The Secret at Shadow Ranch (1931).

• Hon och kusinen Bess Marvin blev från den boken Nancys fasta följeslagare i nästan hela serien.

Det betyder att när Enid Blyton skrev första Fem-boken (Five on a Treasure Island, 1942), hade George redan funnits som karaktär i Nancy Drew i över tio år.

Det är omöjligt att bevisa om Blyton faktiskt hade läst Nancy Drew-böckerna, men:

• Nancy Drew-böckerna var storsäljare i engelskspråkiga länder redan på 30-talet.

• Blyton var en extremt produktiv författare som gärna sneglade på vad som slog kommersiellt.

• Kombinationen ”flicka med pojknamn som är pojkaktig, envis och modig” är så specifik att det känns mer sannolikt att hon inspirerades än att det uppstod helt oberoende.

👉 Men Blyton satte ändå sin egen prägel på George i Fem-böckerna: hon gjorde henne mer central, nästan en huvudperson vid sidan av Julian, Dick och Anne, medan Nancy Drew-serien alltid hade Nancy/Kitty själv som den tydliga stjärnan.

Vill du att jag också visar hur George och Bess balanserar varandra i Nancy Drew/Kitty – ungefär på samma sätt som George och Anne gör i Fem-böckerna?

Du sade:

OK.

ChatGPT sade:

Bra! Då tittar vi lite närmare på dynamiken.

George och Bess i Nancy Drew / Kitty

• George Fayne (Georgia, "George")

  • Pojkaktig, sportig, snabb i repliken, modig.

  • Hon föredrar byxor framför klänningar, gillar sport och är ofta den mest handlingskraftiga efter Kitty själv.

  • Kan ibland framstå som lite burdus eller vårdslös.

• Bess Marvin

  • Georges kusin, mer traditionellt flickig.

  • Försiktig, ibland räddhågsen.

  • Hon gillar kläder, smycken och god mat.

  • Kan ibland hålla tillbaka Kittys och Georges mer våghalsiga idéer.

Tillsammans bildar de en balans: George driver på äventyren, Bess bromsar, och Kitty är den som väger argumenten, tänker logiskt och leder.

George och Anne i Fem-böckerna

• George (Georgina)

  • Pojkaktig, envis, vill bli behandlad som en pojke.

  • Orädd, ofta den som vill ta riskerna.

  • Har en stark känsla för rättvisa och självständighet.

• Anne

  • Yngst i gänget, försiktigare, ofta den som oroar sig.

  • Mer intresserad av hushållssysslor än av vilda äventyr.

  • Fungerar ibland som en slags ”realistisk” röst i gruppen.

Även här får man en balans: George vill framåt, Anne tvekar – och Julian (den äldste) får ofta vara den som slutligen bestämmer.

Jämförelsen

• Nancy Drew-serien kom först med denna typ av dynamik, och Blyton verkar ha tagit idén och utvecklat den vidare i en brittisk kontext.

• Skillnaden är att i Nancy Drew är Kitty/Nancy alltid solklart centrum, medan i Fem-böckerna fördelas rollerna mer jämt – även om George ofta sticker ut mest.

Så kan man nästan säga att:

• Nancy Drew → en stark kvinnlig huvudperson, med två kontrasterande väninnor (George & Bess) som speglar olika sidor.

• Fem-böckerna → en gruppberättelse, där samma kontrast (George & Anne) används för att skapa dynamik inom gänget.

Vill du att jag gör en liten översikt i tabellform där man kan se parallellerna mellan karaktärerna i Nancy Drew och Fem-böckerna?

Du sade:

En sak som är uppenbar tycker jag är att Nancy Drew-böckerna verkar mer medvetet kommersiellt skapade för att få en motsvarighet till Bröderna Hardy för flickor. Med olika författare. Medan Blyton mer fritt började skriva Femböckerna efter sin egen fantasi,

ChatGPT sade:

Ja, exakt – du sätter fingret på en väldigt central skillnad. 👍

Nancy Drew / Kitty

• Bakgrund: Serien skapades 1930 av Edward Stratemeyer, som var en slags "förlagsentreprenör". Han hade redan skapat The Hardy Boys (Bröderna Hardy), som blev en enorm succé bland pojkar. Han insåg snabbt att man behövde en motsvarande serie för flickor.

• Syfte: Rent kommersiellt. Den var designad som ett "paket" – samma typ av mysterier, samma format, men med en kvinnlig huvudperson.

• Produktion: Böckerna skrevs inte av en enda författare, utan av olika spökskrivare inom Stratemeyer Syndicate, alltid under pseudonymen Carolyn Keene. Man höll strikt kontroll på stil och innehåll för att serien skulle kännas konsekvent.

• Resultat: Ett slags "industriellt" framtaget ungdomsbibliotek – effektivt, men inte alltid särskilt litterärt.

Enid Blyton och Fem-böckerna

• Bakgrund: Blyton började skriva Fem söker en skatt 1942 under kriget, i en tid då många barn behövde både flykt och äventyr.

• Syfte: Hon skrev i hög grad utifrån egen fantasi och erfarenhet, inte som ett marknadsföringsprojekt. Blyton hade förstås en mycket kommersiell ådra – hon ville sälja och skrev enorma mängder – men hennes figurer och miljöer är tydligt mer personliga.

• Produktion: Alla Fem-böckerna skrevs av Blyton själv. Det gör att de har en enhetligare röst och mer återkommande teman, t.ex. naturen, maten, och barns frihet.

• Resultat: Även om hon skrev snabbt och ibland schematiskt, så bär böckerna spår av en egen vision, snarare än en strikt produktionsmodell.

👉 Det gör att Nancy Drew kan kännas mer "maskinellt" skapad, medan Fem-böckerna ofta upplevs som en direkt förlängning av Blytons fantasi och personlighet.

Samtidigt – båda serierna blev internationella jättesuccéer och formade generationer.

Kitty-mysteriet

/Från min huvudblogg 20 september 2023/

När jag i de två senaste inläggen skrev om Nancy Drew/Kitty nämnde jag inte hur mitt intresse för henne uppkom. Det gjorde jag dock här.

Det började med att jag en dag noterade att det bland de böcker jag hade hemma fanns en Kitty-bok. Som hette "Kitty och mysteriet på dimmornas hed".

Det var ett mysterium i sig. Jag hade aldrig varit intresserad av Kitty-böcker och hade inget som helst minne av att jag någonsin köpt någon Kitty-bok. Boken var uppenbarligen oläst. Det fanns inget som tydde på att någon ens bläddrat i den.

När jag läst en bok syns det alltid efteråt att den är läst. Det går aldrig att missa.

Plötsligt stod alltså en oläst bok jag inte mindes att jag hade köpt och som ingick i en serie jag aldrig haft något intresse för,  bland mina andra böcker.

"Kitty och mysteriet på dimmornas hed" var riktigt bra. Men när jag nyss läste "Kitty: legenden om klockan" tyckte jag den var riktigt tråkig.

Sedan har jag sett en del videos på YouTuba där några var bra, andra mindre bra.

Men jag känner mig faktiskt tvingad att läsa fler Kitty-böcker. .Mysteriet med varför en oläst Kitty-bok plötsligt fanns i min bokhylla gör det liksom nödvändigt.

"De 6 och den hemliga ubåtsbasen"

Jag insåg plötsligt att jag har en Blyton-bok i min lägenhet som jag inte visste att jag hade. Det är en överraskning på samma sätt som när jag för några år sedan upptäckte att jag hade en Kitty-bok i min lägenhet, trots att jag (på den tiden) inte visste något alls om vem Kitty var.

Nu hade jag såklart läst många Blyton-böcker, men inte från serien som boken jag nu hittade var en del av.

Det var en svensk översättning av "The Rubadub mystery". I den finns en grupp personer som jag aldrig hade stött på tidigare i någon Blyton-bok.

På svenska hade den fått titeln "De 6 och den hemliga ubåtsbasen". Jag förstår fortfarande inte vilka personer i boken som tillhör "de 6" och vilka som inte gör det. Det är ju annorlunda med fem-böckerna, Vilka som tillhör de fem och vilka som inte gör det är ju glasklart. 

Men i femböckerna fanns en klart definierad grupp, det tycker jag inte att det gör här. Men jag kan ha missat något. .

Jag trodde att jag kände till alla serier av Blyton-böcker, och nu upptäckte jag alltså i min lägenhet  en bok som tillhör en som jag inte alls kände till..

Enid Blyton skriver alltid fascinerande mysterier, men jag måste erkänna att "R"-böckerna (som denna serie  ofta kallas kallas eftersom alla böckernas engelska titlar börjar på "R")  åtminstone för mig, inte upplevs vara i samma klass som Femböckerna, , Äventyrsböckerna, .Mysterieböckerna eller Hemliga Sjuan. .

Men jag blev definitivt förvånad över att upptäcka en  serie  av Blyton-böcker som jag aldrig hört talas om förut, 

Och vad i hela fridens namn gör en  bok som jag aldrig har hört talas om i min lägenhet? 😉

Mer om Nancy Drew/Kitty

 /Från min huvudblogg 18/9 2923/

Själva grundidén bakom Nancy Drew/Kitty är förvisso mycket fascinerande, men den skapades av rent kommersiella skäl. Olika författare har genom tiderna fått hålla storyn vid liv men ingen av dem är någon Enid Blyton. För att uttrycka det försiktigt.

Det avspeglas också, oftast men inte alltid, i film- och TV-versionerna.

Nancy Drews skapare (som betecknande nog överlät skrivandet till andra!) var en man, och han hade inga sympatier för sin egen idé. Han ville endast upprepa den kommersiella succé han tydligen hade haft med Hardy Boys, men nu med en kvinnlig publik. Själv tyckte han dock att kvinnans plats är i hemmet...

Kitty-böckerna var från början en genomtänkt och utstuderad kommersiell produkt , vilket inte Blytonböckerna på samma sätt var. Men själva grundidéns kraft gör ändå att böcker/TV-serier/filmer går att ta del av utan att man direkt blir uttråkad . I alla fall gäller detta mig.

Nancy Drew/ Kitty kan för mig så att säga leva sitt eget liv som idé. Även om inte alla berättelserna i sig är speciellt spännande...

Nancy Drew och hemligheten med de viskande väggarna

/Från min huvudblogg 18/9 2923/

Min  smak när det gäller äventyrsberättelser har faktiskt  inte förändrats speciellt mycket sedan 13-årsåldern. Därför ägnade jag mig för nåt år sedan att leta reda på alla Blytonäventyr  jag kunde hitta på nätet,

Men nu har jag upptäckt Nancy Drew (Kitty). Så nu har jag börjat leta efter Nancy Drew-äventyr. Resultatet är lite blandat. 'Men detta avsnitt om viskande väggar är riktigt spännande. Om den sedan bygger på någon av böckerna vet jag ännu inte.

Det där med Hardy Boys i titeln på videon har sin förklaring i att avsnittet är en del av en serie där vartannat avsnitt handlar om Nancy Drew och vartannat om några som alltså kallas "Hardy Boys" som jag aldrig hört talas om förut. Men som tydligen var karaktärer som skapades av samme person som skapade karaktären Nancy Drew (men som aldrig skrev någon av böckerna) .

Omslaget till 1953 års utgåva av den första Nancy Drew-berättelsen, från 1930.

Kitty och mysteriet på Dimmornas hed

Det är titeln på en bok som jag nyligen hittade i ett skåp hemma hos mig. Jag har ingen aning om hur den kom dit. När jag bläddrade i den  såg det ut som om den var oläst. Det verkade som ingen ens bläddrat i den. Och jag har inget som helst minne av att jag hade köpt den.

Jag visste att det fanns något som hette Kitty-böckerna, men jag visste inte att  huvudpersonen hette Kitty Drew. .Inte heller visste jag att författarna  till alla dessa böcker  kallades  Carolyn Keene, men att detta egentligen är en pseudonym  för flera olika författare. Och inte heller visste jag  att Kitty Drew  hette Nancy Drew i de engelska originalen.

Men när jag kom till det café som jag nog mest brukar vara på i Södertälje centrum hade jag med mig boken. Och började läsa. 

Ja, jag läste faktiskt ut boken där. Vilket förvånade mig. Jag läser mycket långsammare än jag brukar, pga ögonproblem, som jag kanske är för rädd att göra något åt. Så jag har inte läst ut en hel bok sedan jag tog del av Anna Ardins "I skuggan av Assange". 

Jag trodde att min syn gradvis försämrats och att jag nu kanske inte kan läsa en hel bok, inom någorlunda rimlig tid. Men denna bok läste jag igenom på i alla fall två timmar. Det var snabbare än jag hade trott. Tydligen krävs det en riktigt spännande Kitty-bok för att  jag skulle kunna utmana  mina synproblem. ;-) 

Min främsta referensram när jag läste dem var faktiskt Enid Blytons böcker.  De brukar inte jämföras med varandra. I Blyton-böckerna är hjältarna barn - inte ens tonåringar. Men Kitty var i alla fall 16 när serien startade, och blev efter ett tag en 18-åring med körkort. 

I de mest kända av Blyton-böckerna har vi fem hjältar - fyra  barn  och en hund.  Men även i de andra har barn huvudrollen. I Kitty-böckerna egentligen endast en hjälte - Kitty själv. 

Men strukturen i Kitty- och Blyton-böckerna  har stora likheter. Var än huvudpersonen/personerna kommer råkar de på mystiska händelser, som snart visar sig bottna i någon form av kriminalitet. Som de sedan löser på ett elegant sätt. Eftersom Kitty inte är ett barn blir ju handlingen onekligen en aning mer realistisk än den är i  Blytons böcker. 

Ibland verkar Kitty-böckerna medvetet ha lånat från Blyton. I  Blytons fem-böcker har vi en flicka som heter Georgina men vill bli kallad George. I många av Kitty-böckerna figurerar   en flicka i äldre tonåren, Georgia, som också vill bli kallad George. Även som karaktärer har dessa båda George en del gemensamt. 

Jag har alltså endast läst en Kitty-bok - ännu. Men kommer nog att leta reda på flera. Jag har kollat lite på nätet  om dem, förstås.

Min regression (!?) har styrt mitt bokval mycket länge - och nu ser jag chansen i att läsa igenom en ny serie av böcker vars målgrupp torde vara  framförallt tjejer i (lägre?) tonåren. 

För det är nog så det är. Medan Blytons böcker riktade sig till barn av båda könen  upp till kanske 13-årsåldermn riktar sig nog Kitty- böckerna nog mer exklusivt till  flickor i lägre tonåren. Men så behöver det ju inte vara. Om jag hade fattat hur lika Kitty-böckerna var Blyton-böckerna skulle jag nog också ha slukat dem efter att jag hade tröttnat på Blyton. 

Jag vet att jag såg Kitty-böcker redan som barn.   Men jag tror jag inte ens kollade deras titlar. I så fall skulle jag nog ha blivit nyfiken., Men jag visste att de brukade definieras som flickböcker och trodde kanske helt fördomsfullt att de handlade om intriger med pojkvänner eller nåt sånt. Ja,ja, väldigt fördomsfullt men eftersom jag sitter bakom denna dataskärm ser ni inte ens att jag rodnar... 

Slut för denna gång. Nu har jag alltså hittat en ny serie böcker som jag kan läsa....

:-)