Någon gång - jag tror det var på 90-talet - fick jag ett telefonsamtal. Det var en marknadsundersökning som skulle ta reda på hur folk påverkas av reklamfilm på TV. Kvinnan som ringde ställde en rad frågor.
En var vilka två TV-serier som jag skulle vilja ha med mig om jag hamnade på en öde ö....
Den första TV-serien var lätt att komma på. Jag svarade "Kvinnofängelset" Jag hade sett många och visste att det sammanlagt var 692 avsnitt. Jag gillade den, och man kunde ju se den länge. I väntan på att någon skulle rädda mig vore det ju ett bra alternativ.
Men så skulle jag nämna en till. Jag tänkte och tänkte och till sist svarade jag "Helgonet". Jag hade inte sett den sedan jag bar barn, men tänkte att den dels hade varit spännande när jag såg den - dels hade en oerhört många avsnitt. Den hade sänts mellan 1962 - 1969 i England, och i alla fall de flesta avsnitt hade också sänts i Sverige.
Marknadsundersökaren verkade bli lite förvånad när jag sa "Helgonet". Jag vet inte varför, kanske hon var för ung för att känna till den.
Den första gång jag hörde talas om Helgonet var antingen sommaren 1963 eller sommaren 1964. Då hade vi besök av två flickor på vårt lantställe i Gräddö. Jag antar att deras mamma också var där, men de jag mindes var de två flickorna - den ena i min ålder, den andra tre år äldre.
I familjen kallades de för kusiner, men långt senare fick jag reda på att de var tremänningar. Det var lite lustigt - i synnerhet som de barn som verkligen var våra kusiner aldrig kallades kusiner.
I vilket fall som helst så minns jag endast två konkreta episoder från deras besök då. Den ena var ett samtal jag och den äldre flickan hade om - Sovjetunionen. Det andra var ett samtal de två systrarna hade med varandra när vi satt vid bordet.
Det handlade om just TV-serien Helgonet. Jag minns endast att de sade att nästa avsnitt av Helgonet skulle komma någon dag efter att de skulle komma hem, och båda såg förtjusta ut. De verkade gilla serien ganska så mycket.
Den visades i SVT första gången 1 juni 1963 och sändes fram till 1969.
TV-serien byggde på ett antal romaner av Leslie Charteris om Simon Tenplar, som i böckerna beskrivs som en tjuv* som ändå vid många tillfällen hjälpte till att fånga brottslingar. Jag har aldrig läst någon av hans böcker. Att huvudpersonen dels har efternamnet Templar och dels kallas The Saint har jag ingen självklar förklaring på.
På engelska används Templar som en del i begreppet "Knights Templar", vilket är det engelska namnet på Tempelherreorden, en organisation av krigarmunkar som 1307 krossades av en allians av den franske kungen och påven. De anklagades då för kätteri, sataniska riter, och avgudadyrkan. Men efter deras krossande började det spinnas olika legender om dem. Att de inte alls var onda, utan goda, kanske rent av "helgon", och som krossades av den franske kungen för att han ville åt deras pengar.
Att den franske kungen ville åt deras pengar kan det nog ligga en hel del i, men med tanke på deras blodiga roll i korstågen är det lite svårt att se dem som speciellt goda. Men i många legender levde de vidare, gömde sig i Skottland, inspirerade frimurarna och lever än idag.
Om Charteris var inspirerad, eller inte var inspirerad, av den typen av legender har jag ingen aning om.
Och, jag behöver väl inte säga att det var Roger Moore som spelade Simon Templar i TV-serien...
Varför skriver jag om detta nu? Jo, jag har upptäckt att de tidigaste, svartvita, avsnitten av The Saint, numera finns på YouTube. Den som vill se dem kan ju börja att titta exempelvis här , och sedan leta vidare.
Och i oktober 1965 hade jag till sist kämpat till mig rätten att få se TV på lördagar, som alla andra i klassen redan fick göra. Och i november 1965 började serien Helgonet att sändas just på lördagar, efter att ett tag ha sänts på andra veckodagar.
Så jag började se den.
Helgonet VAR spännande för en tioåring. Och eftersom den var spännande då blir det på ett nostalgiskt sätt lite spännande att se dem nu. Vilket jag så smått har börjat göra.
PS. Det finns åtminstone ett avsnitt med en även mer än vanligt förfärlig kvinnosyn bland dessa YouTube-avsnitt. Bara så ni vet, och inte sätter ett eventuellt kaffe i vrångstrupen...
------------------
*Hans tjuvaktiga drag ser dock ut att vara kraftigt nedtonade i TV-serien...
Leslie Charteris
No comments:
Post a Comment