Det händer mer ofta än förut att jag vaknar med en melodi i huvet.
Idag var det denna sång av Raymond&Maria.
Undra varför. Det måste ha varit något med texten..
Det händer mer ofta än förut att jag vaknar med en melodi i huvet.
Idag var det denna sång av Raymond&Maria.
Undra varför. Det måste ha varit något med texten..
/Från min huvudblogg 19 april 2020/
Detta är namnet på den engelska versionen av Raymond & Marias genombrottssång. Den kan höras
här .
Det är alltså den sång som på svenska heter "Ingen vill veta var du köpt din tröja".
Jag är alltså mycket fascinerad av den gruppen och har skrivit om dem förut, bland annat här.
Många har funderat över deras sångers innersta mening. Den är säkert
komplex, men en viktig del är att de nästan hela tiden verkar beskriva
ett samhälle med ytliga, falska och ofta även kommersialiserade
relationer.
Men samtidigt lyser det ibland igenom något annat. Texter som verkar
avspegla vad jag ser som en stark längtan till något verkligt och
vackert.
Ett fint exempel finns i sången
När jag blundar. Den är väl värd att lyssna på.
Gör gärna det.
Just detta datum för 40 år sedan, alltså söndagen den 17 juli 1983 - skulle jag
träffa några vänner som bodde åt Haningehållet. Men innan jag åkte dit
var jag och åt på den statliga hamburgerrestaurangen (ja, sånt fanns på
den tiden!) Clock, vid Fridhemsplan. Den hade en video som stod på hela
tiden, och när jag satt där visades en musikvideo jag aldrig sett, med
en sång jag aldrig hade hört.
Jag blev alldeles fascinerad. För att uttrycka det försiktigt. Rättare
sagt jag blev alldeles lyrisk. Det fanns - tyckte jag - något nästan
övernaturligt trolskt och vemodigt och vackert i den.
Så efter att jag hade träffat vännerna och det blivit kväll åkte jag
tillbaka, och innan jag åkte hem tog jag vägen förbi Fridhemsplan,
handlade kaffe på Clock - och väntade tills just denna musikvideo
spelades igen.
När jag sedan kom hem ringde jag en väninna, som jag känt sedan vi
träffades på Jakobsbergs Folkhögskola två och ett halvt år tidigare, och
övertalade henne att nästa kväll följa med mig för att se denna, som
jag entusiastiskt uttryckte det, fantastiska video.
Inte nog med det. Några dagar senare åkte jag för att besöka några
vänner på Åland, en vecka. När jag väl kom tillbaks från Åland en vecka
senare efter en färjeresa - var det kväll, och innan jag åkte hem åkte
jag till på nytt till Clock och satt där och drack kaffe i väntan på
just denna musikvideo.
Så intryck på mig måste den ha gjort....
Vad den hette? Moonlight Shadow och den sjöngs av Maggie Reilly (och var skriven av Mike Oldfield ).
Just denna video kan ses - och höras - här.